det går inte en sekund

utan att jag tänker på dig!
Det är så svårt att inse , så svårt att förstå att du är borta.
Det är en kamp vi måste ta oss igenom , en kamp som kommer ta
länge, så oerhört länge, du skulle bara veta.
Men jag tror du vet, jag tror du ser ner på oss och ser vår smärta, vår
enorma sorg över att ha mist dig.
Jag hade gjort så mycket för att bara få krama dig, pussa på dig för det hade
jag gjort om du kom tillbaka och jag hade aldrig släppt taget om dig.
Jag skulle kolla på dig, le och säga hur mycket jag saknat dig.
Jag önskar att du kunde säga att du bara rest bort ett tag, att du bara
behövt vara själv ett tag på egen hand och inte velat prata med någon.
Säga att du kommer tillbaka när allt är bra, säga att du finns hos oss ändå,
fast jag vet att du redan gör det även fast du inte finns i kring oss.
Men vi kommer ses, vi kommer träffas, på den andra sidan, ditt nya hem som du
utforskar och kan berätta om då vi kommer för att tillbringa vårat  liv med dig där uppe.
Men du kommer få vänta, även fast du inte är den som har mest tålamod med att vänta
kommer du få försöka hålla ut och göra det för vår skull och din egen, vi kommer så
småningom ska du se.

älskad och saknad <3





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0